Masada reser sig som en ogenomtränglig mur ur landskapet. Redan på 100-talet f.Kr. insåg hasmoneiska härskare dess strategiska värde, och senare befäste Herodes den store platsen ytterligare. Han lät bygga en 4 meter hög mur runt hela platån, förråd, badhus och två praktfulla palats – ett på västra sidan och ett annat på norra klippan, utformat i tre terrasser. Vatten samlades upp i enorma cisterner, kapabla att försörja över tusen människor i år.
När judiska rebeller tog sin tillflykt hit år 66 e.Kr., blev Masada skådeplatsen för en av antikens mest dramatiska belägringar. Den romerske guvernören Flavius Silva ledde den tionde legionen och byggde en belägringsmur och en väldig ramp mot den västra sidan. Enligt Josefus, den samtida historikern, begick försvararna kollektivt självmord hellre än att falla i romarnas händer. Arkeologiska fynd, som keramikbitar med namnet Ben Ya'ir, har gett visst stöd åt berättelsen, även om den fortfarande debatteras.
Idag är Masada ett UNESCO-världsarv och en av Israels mest besökta platser. Lämningarna efter Herodes palats, synagogan, de romerska belägringslägren och rampen är bland de mest välbevarade exemplen på antik arkitektur och militärteknik. Här kan du vandra i samma spår som forntidens kungar, rebeller och romerska soldater.