När man går ner i Stevnsforts tunnelbanor slås man av tystnaden. Väggarna av vit krita är kalla och fuktiga, och luften har en svag doft av krut och olja. Här, 18 meter under jord, byggdes 1953 ett av Danmarks mest hemliga fort. Det var en del av NATOs försvarslinje mot östblocket, med uppgift att övervaka och försvara Östersjön. Fortet var i drift fram till 2000, då det avvecklades och senare öppnade som museum.
Fortet är uthugget i den unika bryozokalkstenen, samma kalk som gjorde Stevns Klint berömd. Kalken är extremt motståndskraftig mot både konventionella och nukleära vapen, vilket gjorde platsen idealisk för ett hemligt fort. Här finns två 15 cm kanoner, ammunitiondepåer, sjukhus och ett kapell – allt sammankopplat av 1,6 km tunnel.
Stevns Klint är sedan 2014 uppsatt på Unescos världsarvslista, mycket tack vare sitt exceptionella fossilrekord och den tydliga gränsen mellan krita och paleogen som finns bevarad i klippan. Fortet bidrar med ytterligare en dimension till platsens historia – en berättelse om det kalla krigets hot och teknologiska lösningar.
Idag är Stevnsfort ett levande museum som visar både militärhistoria och geologi. Här kan besökare uppleva hur det var att arbeta i ett fort under kalla kriget, och samtidigt lära sig om de geologiska processer som format klippan genom miljontals år.