När Vemork kraftstation invigdes 1911 var den världens största vattenkraftverk, med en kapacitet på 108 megawatt. Byggd av Norsk Hydro för att producera konstgödning via Birkeland-Eyde-processen, blev den snart navet i en expansiv industriepok. På 1930-talet började man framställa tungt vatten som en biprodukt vid elektrolys av vatten, och under andra världskriget blev anläggningen ett mål för de allierade.
Tyskarna ockuperade Norge 1940 och insåg att tungt vatten kunde användas i kärnvapenproduktion. Efter flera misslyckade försök lyckades norska kommandosoldater från Kompani Linge spränga tungvattenanläggningen natten till den 28 februari 1943. Sex veckor senare var produktionen igång igen, men ytterligare en aktion 1944 sänkte färjan D/F Hydro med en last tungt vatten. Efter kriget återupptogs produktionen, men lades ner 1971 då elektrolysmetoden blev olönsam.
1986 öppnade Norsk industriarbeidermuseum i den gamla kraftstationsbyggnaden, och 2015 blev Rjukan-Notodden industriarv uppsatt på Unescos världsarvslista. Museet bevarar turbiner, generatorer och berättelser om både sabotage och arbetarrörelse. Här kan du vandra genom sex våningar av historia, från den tidiga industrialismen till krigets hemliga operationer.
Idag är Vemork en levande mötesplats som förmedlar kunskap om en avgörande tid. Utställningarna visar hur tungt vatten blev en nyckel i atomkapplöpningen och hur modiga individer satte sina liv på spel. Samtidigt lyfts vardagen för dem som byggde och arbetade i anläggningen – en berättelse om teknik, slit och gemenskap.